I eftermiddag är det åttio år sedan som den förra fyren på Cap d’Antibes sprängdes. Den har jag inte på bild men den nuvarande, som är den ljusstarkaste fyren på Rivieran, öppnade igen för besök förra sommaren. Jag har varit uppe i den ett par gånger nu och även om utsikten är fin är den stora behållningen chansen att fota den riktigt snygga spiraltrappan tycker jag.
Dagen före la libération
Sprängningen av fyren var det sista nazisterna gjorde innan de lämnade Antibes. De visste att de allierade närmade sig, sprängde och stack. Dagen efter, den 24 augusti, befriades Antibes. Striderna var betydligt tuffare på andra platser. Det lärde jag mig i somras när jag var i Toulon och hittade ett helt museum dedikerat till landstigningen. Det var ett oväntat intressant museum så jag kan rekommendera ett besök. Men jag ska lägga in en liten reservation eller kanske fundering. Jag kan inte den här perioden tillräckligt bra för att säga säkert, och jag läste inte texten i alla montrar. Men jag fick ett visst intryck av att de jobbade hårt för att lyfta fram de franska insatserna. Att fransmän minsann också bidrog.
Är urvalet av information en aning vinklat? Det skulle i så fall vara fullt logiskt eftersom museet är i Frankrike och de är ganska patriotiska där. Samtidigt kan det vara jag som har en felaktig bild. Operation Dragoon 15 augusti 1944 är inte alls lika känd som Operation Overlord i Normandie i juni. Den senare har vi sett i otaliga filmer och de är ofta amerikanska. I Operation Dragoon deltog 300 000 soldater och enligt Wikipiedia var hälften amerikaner. Så visst fog kan det ju finnas. Samtidigt gjorde den lokala motståndsrörelsen viktiga insatser, även om de var numerärt färre.
Mer research behövs till nästa bok
Detta med landstigningen har jag tänkt ska avrunda min nästa bok men mer research behövs till denna del. Jag återkommer till Upplev historiska Rivieran. Men kan tipsa om att jag har tidigare postat en bild på en av landstigningsbåtarna som står kvar vid Cap Dramont.