Nice är franska Rivierans huvudort, en storstad vid havet som är lätt att nå med flyg eller tåg för kortare eller längre besök. Det är en stad av behändig storlek, i centrum bor några hundratusen människor. Det är till Nice vi åker när vi behöver besöka någon specialbutik som inte finns hemma i Antibes. Nice har alla storstadens element: shoppinggallerior, hotell av alla prisklasser och ordentligt kulturutbud. Här finns opera och flera muséer varav Chagallmuseet är det bästa. Det finns förvisso även förorter som ingen turist vill besöka men i princip har Nice genomgått en omfattande upprustning för att bli en attraktiv och välkomnande stad för alla typer av besökare. Denna utveckling har pågått ett längre tag med influenser från olika håll.
Obligatoriskt vid ett besök i Nice
- Strosa på strandpromenaden.
- Flanera i gamla stan.
- Glo på folklivet, gärna med ett glas valfri rosa dryck.
Nice historia: greker, italienare och britter
En snabb version av Nice politiska, kulturella och arkitektoniska historia kan sammanfattas med greker, italienare och britter. Grekerna kom seglande västerifrån från Marseille och grundade en handelskoloni som de kallade för Νίκαια. Den låg uppe på kullen som idag heter Le Château och utgjorde staden, tills alla invånarna blev nedkörda för att det skulle byggas en försvarsborg på den strategiskt viktiga kullen. Borgen eller slottet som gav kullen sitt nuvarande namn finns inte kvar för den sprängdes senare av en fransk kung. I borgens gamla brunnsschaktet finns idag en hiss för den som vill beundra utsikten utan att gå i trappor. Snabb och gratis men inget för klaustrofobiker.
Det är lite kul att den storpolitiskt viktiga borgen är borta men husen som människorna byggde som ersättare är kvar. De byggde sig nämligen en ny stad nedanför berget, det som är Vieux Nice idag. Det är ett område som är som en magnet på dagens besökare. Det finns flera hundra småaffärer och nästan lika många matställen under en kuliss av tvättlinor och färgglada fönsterluckor.
Nu har jag tagit ganska raska kliv framåt i historien och vän av ordning kanske undrar var romarna tog vägen. Där det var greker brukar det ha varit romare. Jo romarna kom lite efter grekerna och byggde en egen stad, Cemenelum, på en kulle lite längre från havet. Det är idag den eleganta förorten Cimiez där man kan besöka utgrävda romerska ruiner (vilket alltid är en bra idé).
De pastellfärgade husen och smala gränderna i Vieux Nice har en distinkt italiensk prägel. Det beror på att Nizza var italienskt när husen byggdes. Ska man vara kinkig hette inte landet Italien på den tiden, det enades först efter att Nice överlämnats till Frankrike. Nizza tillhörde Savojen som senare blev Sardinien. Det italienska påbrået syns även i det lokala köket som har många likheter med det liguriska. Långväga handel har också satt sina spår, exempelvis är torkad norsk fisk en klassisk ingrediens. De går även att handla i gamla stan.
Åter till min kronologiska historiebeskrivning. Näst på plan var rysk och engelsk adel som flydde hemlandets vintrar. De hade gott om pengar och byggde ståtliga palats längs landsvägen Rue de France som gick till Frankrike. Den vägen är idag en del av centrum men när de första resenärerna anlände var Nice en fattig avkrok i Europa. En brittisk präst samlade exempelvis in medel för att betala nödställda att bygga en stig längs vattnet för att underlätta för de brittiska damerna att promenera. Det blev engelsmännens promenad, Promenade des Anglaise som idag är en bred väg mellan som sträcker sig ända från hamnen till flygplatsen. Ryssarna var förresten inte mycket sämre, de byggde sig en ståtlig kyrka som efterliknade Kreml.
Nice själ: Negrescos rosa kupol
Om jag ska utropa någon del som samlar essensen av Nice så blir det den rosa kupolen på Hôtel Negresco. Den syns på långt håll och hotellets insida kan bara tävla med dess historia i färgstarkhet. Negresco är samtida med den ryska kyrkan norr om centralstationen och byggdes när Nice var tummelplats för Europas adel. Det invigdes 1913 och alla som kan sin europeiska historia fattar direkt att tajmingen inte var den bästa. Under första världskriget användes det som sjukhus och efter kriget var den europeiska adeln kraftigt decimerad och deras finanser ännu sämre. Ryska revolutionen hjälpte inte till. Visserligen kom många ryssar till Nice men de hade inte längre några pengar. Hotellets ägare fick ekonomiska bekymmer, tvingades sälja och dog utblottad.
Kräftgången för hotellet fortsatte tills det 1957 köptes av familjen Augier. Enligt en populär historia köpte de hotellet för att det hade en tillräckligt bred hiss för mamman i familjen som var sängbunden. Det var dottern och svärsonen som förvandlade hotellet till det lyxiga palats det är idag. En av restaurangerna, Chanteclair har två stjärnor i Guide Michelin.
Nice hjärta: Place Masséna
För en besökare är Place Massénas rutiga torg med sina röda byggnader Nice hjärta. På båda sidor om går den nya gröna parken Promenade du Paillon med sina populära fontäner. Uppåt rullar de tysta spårvagnarna på den breda shoppinggatan Avenue Jean Médicin mot centralstationen. Västerut ligger den nya staden som idag inrymmer hotell, muséer och kvarter med olika prägel. Går vi istället rakt nedåt kommer vi till havet och den långa standpromenaden. Den triangelformade Vieux Nice har ett av sina hörn vid Place Masséna. Står man där har man nära till det mesta.
Är man trött i fötterna kan man hoppa på den moderna spårvagnen och åka ett par hållplatser österut till det stora gula torget Place Garibaldi, ta en drink på någon av uteserveringarna där och sedan ströva ner mot hamnen. Området däremellan, särskilt Rue Bonaparte, är ett av de senaste områdena att genomgå en uppfräschning och därmed hippt just nu.
Vill du läsa mer om Nice?
Vill du veta mer om franska Rivierans huvudort föreslår jag att du spanar in annat jag skrivit.
- Botanisera bland mina blogginlägg med etiketten Nice på tomatsallad.nu. Där finns allt från tips på hotell och restauranger som jag fått från er läsare till dagboksanteckningar från mina egna resor till Nice. Långa och korta texter blandas med bilder.
- Bläddra i den personliga reseguiden Mitt Nice som presenterar stan med omnejd indelad i olika områden. Varje område har en praktiskt karta och är fullmatad med praktiska tips på restauranger, aktiviteter och hur du ska hitta egna guldkorn. Guideboken publicerades första gången 2015 och har uppdaterats och tryckts om därefter.
- Mer om Nice mat och kulturhistoria finns i manus som när detta skrivs ännu inte är utgivna. Det finns ett enkelt sätt att vara säker på att inte missa när de kommer ut. Fyll i din e-postadress och klicka på skicka så skickar jag ett mejl när nästa bok är utgiven.